Jag har så mycket jag vill fly från men ingenstans att fly till

2013-10-27 / 21:17:46
Jag känner hur jag bara virrar omkring överallt. Var nog inte redo för att ta höstlov, att faktiskt smaka på ensamheten. Men på något sätt är det skönt att kunna ta tid, att tänka igenom allting. Jag har min pojkvän, mina vänner och familj. Jag är faktiskt stolt över mig själv, efter allt jag faktiskt kämpat för. Allt som jag gjort. Kan nog säga att jag står för mina val jag gjort. För dom har gjort mig lycklig och det är huvudsaken. Jag vet inte vem jag hade varit om ifrån första början valt annorlunda. Kanske hade jag gråtit mindre och skrattat mer. Kanske hade jag varit ännu mer ensam. Jag vet inte och kommer aldrig få veta. Jag är nöjd över hur jag faktiskt har det nu. Dagarna går och snart är det snön jag ser när jag tittar ut. 
 
Allt ordnar sig med tiden, man väljer själv hur man vill ha det här i livet. Det är det viktigaste. Man har alltid ett val.
 
Nu ska jag smsa med min pojke, lyssna på musik och bara ta det lugnt.
 
 
 

En natt när vi såg solen sjunka ner i horisonten såg vi tydligt alla frågor få ett sva

2013-10-24 / 21:47:24
Det är verkligen höst nu och jag trivs. Mår bra igen och veckorna bara rusar förbi och om 1 dag är det höstlov. Som jag längtat efter att ligga och dra mig lite extra på morgonen bara för jag kan. Ska bli så skönt. Har fixat allt mitt plugg i veckan så behöver inte tänka på det vilket är skönt.
I onsdags var vi med klassen och andra samhällare i Linköping och kollade på Linköpings universitet. Tycker faktiskt det var intressant och veta mer. Så hade en bra dag i Linköping. Tog det vanliga träningspasset på onsdagkvällen med tjejerna.
Och ikväll gick jag och Eirin på ett pass med skivstång och intervaller. Känns i kroppen och det är skönt. Kul att ha någon att gå på träningar med, för inte kul att träna ensam.
 
Hursom, nu ska jag sova för imorgon är det fredag och höstlovet börjar när jag kommer hem imorgon. Hur underbart?
 
 

Better days are coming... They are called Saturday and Sunday

2013-10-21 / 20:25:51
Måndag, ny veckan. Sista veckan innan det blir lov vilket är otroligt skönt. Har ägnat dagen åt att skippa min sovmorgon och morgonplugga tillsammans med Lisa tills jag började. Hade två lektioner, möte, fikade och pluggade. Så är konstigt nog klar med allt plugg, vilket känns konstigt för kändes som det var hur mycket som helst men det gick och så himla skönt att kunna lägga all tid på körkortet nu framöver. Känns skönt faktiskt. På onsdag ska vi till Linköping med skolan och kolla på Linköpings universitet och gå på föreläsningar där. Sen kommer veckan gå fort och jag får lov, äntligen. Så himla skönt. På höstlovet ska klassen troligtvis hyra relaxen i stan och där ska vi börja tagga till student. Roligt att hitta på något sånt för att bara umgås liksom.
 
Nu ska jag ta det lugnt med musik och sen mysa ner mig framför TV:n.
 
 

att leva i en sjuk värld

2013-10-17 / 22:26:42
Som en blixt ifrån klar himmel, ifrån ingenstans. Ett riktigt bakslag tillbaka till botten där jag en gång redan varit allt för många gånger. Finns inget värre än att försöka ta sig uppåt, ta sig en bit och sen falla tillbaka igen. Det gör verkligen så ont att försöka och misslyckas om och om igen. Hur ska man vara och vad ska man göra. När ska man någonsin kunna gå flera dagar och vara sådär lycklig. Men antar att den stunden i livet kommer också bara att man måste gå igenom det värsta först. Hur jobbigt det än faktiskt känns just nu så kommer jag också vara en av alla dom som ler varje dag och faktiskt känner att livet är topppen. Men det är inte idag, det är i den såkallade framtiden. Den som skrämmer mig mer än någonsin samtidigt som jag vill ha den nu på direkten.
Många säger att man ska ta vara på tiden när man går på gymnasiet för det är bästa tiden i livet. Men jag känner bara att jag är så enormt trött på skolan. Alla motgångar och allt som händer runt om det som har med skolan att göra. Kanske handlar det om att man faktiskt är påväg och bli vuxen och ser hur andra vuxna beter sig som gör att man blir fly förbannad på rektorer och områdeschefen. Kanske är det också för att vi nu nästan är vuxna som vi vågar stå på oss och faktiskt säga vad vi tycker. Det har nog hänt hel del på dagens ungdomar. Vi har en inställning att allt går om man har viljan, samtidigt som vi hela tiden blir nedtrycka av att det inte går att förändra.
Om vi ungdomar inte hade trott på oss själva och trott att vi kan förändra något hade vi aldrig stormat in på en föreläsning för att få rektorerna att sätta sig ner och lyssna på oss, vi hade aldrig protesterat så mycket mot  utvisningen av Ibbe och fått med hela Sverige. Det här är bara två av många exempel där det visar att vi ungdomar inte är helt dumma i huvudet och sitter och spelar alla möjliga spel hela dagarna eller super oss dyngraka så vi inte kan gå hem. Det är faktiskt vi som eran framtid. Det är vi som kommer ta hand om er när ni blir gamla.
När jag började gymnasiet kastades alla 95:or in i något helt nytt. Inte bara en ny skola tillsammans med människor man kanske aldrig pratat med innan. Utan vi skulle ha en helt ny läroplan och ett helt annat betygssystem än vad som varit innan. Lärarna visste inte ens vad det innebar eller hur betygen skulle sättas. Endel lärare sa till och med att det var omöjligt att få A (vilket är samma som det gamla MVG) eftersom det är på högskolenivå.
Undrar hur många rättvisa betygs som satts med detta system när inte ens lärarna har vetat vad det har inneburit. Även när jag började gymnasiet var vi 31 elever i klassen, så många att lärarna aldrig lärde sig våra namn utan istället såg hela klassen som en "flock". Redan där kan man undra hur rättvisa betyg det sattes i den kursen. Alla fick E ungefär, vilket är godkänt. Men hur ska man kunna sätta ett rättvist betyg på en klass där man inte kan namnen utan ser det hela som en "flock"? Vet man då vem som gör bra ifrån sig på lektionerna? Jag förstår verkligen inte.
 
Så ja, man blir trött på skolan efter gymnasiet. Man blir trött att bli behandlad som att ens åsikter inte betyder något och att man inte kan förändra. Man blir trött på att gå i krig med lärare och rektorer för att få fram vad man vill istället för att faktiskt kunna njuta av det här året. Sista året på gymnasiet. Studentåret. Snälla, ni är vuxna människor så snälla ge oss 95:or ett studentår att minnas.
 
- men inte ska det få hindra mig från att vara glad och lycklig på min student för jag slipper ju faktiskt skolan sen.
 
 
 
 
 

If I didn't care about you, I wouldn't get so mad at the things you do.

2013-10-15 / 17:44:00
Sitter och försöker få in allt som har med filosofi och göra samtidigt som jag snorar mer än någonsin. Känns som hjärnan och huvudet snorat igen. Men mår mycket bättre nu än vad jag gjorde i början av helgen. Skippar träningen ikväll eftersom det är intervaller och det är så himla jobbigt. Plus att jag har filosofi prov imorgon så måste plugga på det resten av kvällen.
 
Annars så kommer vintern allt närmare och det blir bara kallare. På något sätt trivs jag med mitt halv trasig jag traskade bland höstlöven letande efter en lycka som jag hoppas jag ska hitta någonstans. Men tills jag hittar lyckan  kommer jag fortsätt traska runt och njuta av att det är höst och att jag lever.
 
- weheartit
 

Och ingenting är logiskt

2013-10-13 / 21:17:00
Tog mig till träningen ut i höstkylan på cykel. Körde skivstångspasset och kände mig konstigt nog friskare efteråt. Kan nog vara för kroppen kom igång och jag faktiskt tog det lugnt och gjorde det kroppen orkade helt enkelt. Så nu har jag ätit lite, ska fixa lite tills imorgon, ta en dusch och sen krypa ner och sova. Har som vanligt sovmorgon imorgon. Två lektioner. Har varit borta två måndagar i rad pga jag inte mått bra så dags att börja ta tag i skolan och faktiskt försöka komma upp igen. Det kommer ta tid, men det går. Har man gått igenom det en gång och klarat det så gör man det konstigt nog hur många gånger som helst, jag bara vet det.
 
Nu ska jag fixa lite innan jag beger mig ner för en lång dusch.
 
 
 
 

jag tänker aldrig dö, nej

2013-10-13 / 16:07:02
Söndag, slappdag, pluggdag, orka träna dag.
Är förkyld, eller ja idag är det bara att jag inte har någon röst. Kommer bli en jobbig veckan just därför, hatar att inte kunna prata som jag vill. Men ska efter 1 veckans uppehåll tillbaka till träningen ikväll vilket ska bli skönt, men eftersom förkylningen sitter kvar i kroppen blir det att ta det lugnt så man kommer igång igen.
 
Har precis ätit, så ska vila mig lite innan träningen.
 
- min älskling igår. vi ba myste hela kvällen.
 
 
 

Hädanefter ska jag vara bra för dig

2013-10-12 / 17:34:00

Det har varit trasigt och fult och vi har trampat ner oss i smutsen. Vi har försökt att förändra varandra, vi har försökt styra allt åt fel håll och vi har glömt bort allt det som vi lovade att inte glömma. Ingen av oss kan sätta fingret på vart vi riktigt gick sönder. Men vi vet båda två att vi tappade bort varandra för länge sen. Men vi har hållit fast krampaktigt. Vi har svettats, gråtit och skrikit för att det här inte ska hända. Men när det väl händer så vet jag hela vägen in i ryggraden att det är det enda rätta. 

För egentligen, man vill ju bara att det ska vara okomplicerat som det var för längsen om det någonsin varit det. För även om man tänker att jag står ut med lite ont i hjärtat bara jag får vara med dig, så står man inte ut för länge. För när de tillfällerna som gör illa hjärtat blir lika många som de som får de att ta dubbelslag. Då är det inte roligt länge. Och okomplicerat har det faktiskt aldrig varit,men förut gjorde det ingenting. Man börja undra hur många fler timmar av ont i hjärtat ens lilla kropp klarar av. Och inser att man kanske måste göra så att det försvinner. Tänker att även om det känns omöjligt så kanske man i slutänden blir lyckligare om man slutar låtsas som allt är bra hela tiden.

 

Jag har dammat av mitt hjärta. Och det har sakta vågat att slå, slag för slag i bröstet igen. Det känns varken ihåligt, tomt eller trasigt mer. Och jag antar att jag måste vara med någon som får det att gnistra. Någon som får mig att vilja. Jag vill våga låta dina ögon borra hål i mina. Och jag vill våga gå rak i ryggen in i något slags liv där jag passar in. Ena sekunden så är jag överlycklig och sen så är jag förvirrad igen. Men jag antar att det är så livet är. Kaosartat och fantastiskt samtidigt. Det är tonåren som leker med oss och även fast vi vill prova allt och göra saker vi inte gjort innan, så finns det inget som skrämmer oss mer än just den tiden.

 

 

The only difference between love and war, is that the scars of war eventually heal

2013-10-10 / 21:31:00
Ni vet känslan. Den där känslan som trasar sönder ditt hjärta inifrån och släpper ur all svart smärta som en gång i tiden innehöll ett puderaktigt rosa moln. Ni vet den känslan. När det känns som att personen som precis lämnat dig tar med sig hela ditt livsupphållande innehåll och slänger det i närmaste soptunna. När du, trots att du ligger i fosterställning och tror att den fysiskt illamående knäckande känslan ska ta död på dig, ändå tror att den som precis gått sin väg var den rätte. Att du aldrig kommer hitta någon som han igen. Att detta skulle vara den du delade resten av ditt liv med. Det kommer aldrig finnas en vidrigare känsla. Känslan av övergivenhet. Total ensamhet och hopplöshet. Och tron över att du aldrig kommer att hitta någon igen. Du kommer att hitta någon igen. Du kommer att hitta någon igen, för att det inte bara finns en människa för dig i världen. Han kanske inte kommer le på samma sätt som ditt ex, eller prata med samma dialekt. Han kanske kommer ha en konstig vana eller helt enkelt vara olik dig på alla sätt. Men det gör inget. För nånstans, mitt uppi denna sorg, fanns det ändå någon mening med detta. Någon mening med att ni skulle mötas, leva ihop, och sedan bli lämnad. För du kommer växa i denna sorg. Utvecklas och hitta kvaliteter och styrkor hos dig själv som du inte visste att du hade. Ha detta i åtanke nästa gång ni känner såhär. Att även om det känns som om er egen kropp och hjärta kommer ta död på dig, kommer den också bli din räddning. Era hjärtan är starkare än ni tror. Jag önskar bara att någon sagt det till mig själv när jag var 15år och trodde att jag skulle dö av just ett krossat hjärta.
 
 

Skillnaden mellan löften och minnen är att vi bryter löften, minnen bryter ner oss.

2013-10-08 / 17:43:02
Någonstans på vägen har jag tappat glöden till allting som har med livet att göra. Något som verkligen suger energi ur en är skolan. Det är uppgift efter uppgift, samtal med rektorer och chefer för små saker som faktiskt endast berör oss elever men dom inte kan ta ett beslut. Mitt i allt detta kommer livet. Du ska vara lycklig, glad och göra allt annat än att må dåligt. Jag förstår inte. Det är verkligen sån rubbad värld vi lever i. Vill bara krypa ner under täcket och inte komma upp därifrån.
 
En annan sak som gör mig så förbannad och ledsen är att oskyldiga människor utvisas ifrån landet och förväntas klara sig själva när de har hela sitt liv här, sina vänner och familj. Det är så sjukt. Bara för man är 18 år och myndig ska man inte behöva åka tillbaka till sitt hemland där man föddes och bara bodde som nyfödd. 6 invandrare våldtog en femtonåring, 70% av kriminaliteten är invandrare. Men dom får stanna, men inte dom som gör rätt för sig och faktiskt förtjänar att stanna kvar här blir utvisade. Jag blir trött, ledsen och upprörd. Det ska inte behöva vara såhär. Skäms över vårt land, skäms över att vara svensk.
 
Nu ska jag kötta ett skivstångspass och känna att jag lever.
 
 
 
 

True love is rare, and it's the only thing that gives life real meaning

2013-10-04 / 12:39:43
Idag valde jag att skippa gå till skolan, vi hade ändå bara svenskan och det är en uppgift jag gör bättre hemma. Känner mig även lite hängig så bättre att vila upp mig, men ska bege mig på matten senare för jag måste verkligen fixa den. Men den är inte förens halv tre, så jag hinner vila upp mig lite innan dess och plugga lite. Så jag kommer ifatt med allt som jag kommit efter med under tiden jag inte haft någon ork till någonting i stort sätt.
 
Håller mig levande att jag fick gosa med min andra hälft igår. Nu är han påväg till stockholm så får klarar mig. Men den helgen ska jag träna och plugga för att verkligen komma igång med allting nu. Så jag slipper ha sån ångest när jag har körkortet också. Blir att jag hellre pluggar på det än det som kanske är viktigare ibland. Men hursom, ska försöka göra tid för allting och i slutändan klara allt.  Veronica Maggios nya låter får mig att klara det mesta.
 
 

Numera gör inget särskilt ont, allt är helt enkelt bara tomt.

2013-10-03 / 21:39:54
pluggar, pluggar och pluggar lite till. Har så sjukt mycket att plugga att jag inte ens orkar få in allt i mitt huvud. Min motivation till skolan är totalt borta. Pluggar hellre körkort än alla miljoner läxor som vi har. Min helg kommer endast bestå av att försöka komma ifatt med allt som jag har. Herregud finns ingen som är gladare än jag att jag tar studenten i vår. För jag hatar den skolan jag går på och ska bli skönt att slippa känna all denna pressen ifrån allt,
 
Så nu ska jag fortsätta plugga, sovmorgonen imorgon är så jävla underbar och väl förtjänad. Ensamtid på morgon är det bästa.
 
Nu ska jag plugga iallafall.
 
 

Lämna mig själv är ett effektivt sätt att bli ensam.

2013-10-01 / 21:31:59
så himla trött och seg. har massa och plugga, har även bokat uppkörning med körkortet så kommer ägna all tid åt det nu för jag ska fan klara det om jag så ska plugga konstant nu framöver! 

har massa plugg, känns det som iallafall. tränar när jag hinner och bara försöker hänga med tillsammans med livet vilket funkar helt okej bra. ska kolla tv, lägga mig och plugga lite. 

var väl det som en skoltrött tjej på 18år hade att komma med! 





RSS 2.0